Ceviche

cevicheJag vet inte riktigt hur man ska beskriva den här rätten för någon som inte har prövat den. Men jag gör ett försök. Ceviche är en sydamerikansk och mycket färskare variant av svensk inlagd sill. Sillen byts ut mot valfri färsk, rå fisk. Tonfisk, lax, röding, torsk, pilgrimsmussla och exempelvis räkor funkar utmärkt. Den ättiksbaserade lagen byts ut mot en limejuice-baserade med soja, sesamolja, fish sauce och lite honung. Grönsakerna byts ut mot tomat, gurka och avokado. I stället för kryddpepppar och lagerblad kör man chili, ingefära och sesamfrön.

Vad som händer när man blandar ner de tärnade ingredienserna i lagen är att fisken tillagas av syran. Resultatet är en sjukt behaglig, krämig, sötsur och chilistark smakbomb. Vad ska man säga. Rå fisk liksom. Jag har svårt att sluta imponeras över hur gott det är.

Nu till ett känsligare ämne. Dillens motsvarighet i cevichen. Koriandern. Utan den är det kört. Ni som förstår, ni vet vad jag snackar om. Ni som inte fattar och vars erfarenheter av koriander inte sträcker sig längre än till en 39-kronors, vattnig kokosmjölkssoppa med quorn-kyckling från Sawadee, ni behöver smaka koriander i en vällagad rätt. Flera gånger om det behövs. Tills ni fattar. Vilket ni gör förr eller senare. Och då kommer ni tänka: ”Fan, den där Halvgrodan, han har ändå lite koll.” Och sen kommer ni mumsa vidare på den där uppenbarelserätten, ta en klunk öl till och fundera vidare: ”Fan, den där Halvgrodan, han… kan dra åt helvete!” Men då har jag redan vunnit. Så kan det va ibland.

God natt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *