Öppna Stolen: Ett skepp kommer lastat

IMG_1389

I onsdags var det dags igen. När vi några veckor innan skulle komma överens om tid och plats frågade gästen om var närmsta båtplats kunde tänkas vara. Jag sa lite osäkert ”Nybrokajen skulle jag tro” och reflekterade över att det var en fråga jag sällan behövt besvara. Det beror sannolikt på att de flesta inte bor på Tranholmen och förlitar sig på vattenskoter som det primära transportmedlet. [pullquote-right]”shit-va-jag-är-en-skön-snubbe-som-tar-båten-överallt”[/pullquote-right]När det väl blev dags att ta sig hit var det dock minusgrader och is överallt, så det försöket att vara en ”shit-va-jag-är-skön-snubbe-som-tar-båten-överallt” föll ganska platt. Men han lyckades ta sig hit ändå. Antagligen på precis samma sätt som en vanlig jävla person hade gjort.

Det där med att bo på en ö nästan mitt i stan är rätt udda. De som bor där har en del sinnrika lösningar på olika problem. De har t.ex. en egen Facebook-grupp där man kan köpa/sälja/byta/skänka saker. Vilket i sin tur innebär att grejerna på en semi-demokratiskt sätt vandrar runt mellan och används av många hushåll. Smart! En nackdel med upplägget är att det genererar en hel del uppmärksamhet bland öborna om man blixtsnabbt slänger sig över varenda liten pryttel som ges bort och samtidigt inte släpper ifrån sig något. Speciellt om man, i likhet med vår gäst, är ganska nyinflyttad på ön. Men annars är det tydligen toppen. Och gratis förstås.

Till middag blev det sushi. Igen. Jag hade planerat in en liten variation i form av gult ris. Rosaorange lax, grön gurka, gult ris och svart nori. I mitt huvud blev det vackert. Resultatet blev inte riktigt så färgsprakande. Gurkmeja smakar lite mer än jag hade räknat med, och därför vågade jag inte ösa på tillräckligt mycket för att få till det gula ordentligt. Det blev lite mer som en vecka gammal kissad snö. Skitsamma, det smakade bra. Inte alls som gul snö. Och barnen åt, i vanlig ordning när det är sushi, en vuxenportion var.

Jag fick dessutom lära mig en intressant sak om Öppna Stolen. I min lilla trångsynta värld har jag nämligen gått omkring och tyckt att det här med att bjuda hem okända människor på middag är lite avantgarde. Men icke. Tydligen så är konceptet som tuggat bröd på Kuba. Under lång tid var det faktiskt ett av de få sätt man kunde bedriva näringsverksamhet på. Alltså att ha restaurang hemma. De gjorde det innan mig OCH tjänade stålar på det. Fuck.

 

  1 comment for “Öppna Stolen: Ett skepp kommer lastat

  1. Halvgrodan
    2014-01-29 at 23:47

    Har fått lite kommentarer om att jag eventuellt gick lite hårt åt den stackars gästen i det här inlägget. Då vill jag påpeka att jag aldrig skulle skriva på det här sättet om jag ogillade personen. Det här var snällt. På många sätt en hyllning till ännu en fantastisk människa som vågat sig hit.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *